|
(339) BEGRIPLIGT OCH HANTERBART. att syssla med livsfrågor och försöka spjälka upp de olika skeendena under en så kort tid som en dag av ens levnad, är enligt min åsikt, att göra tillvaron mer komplicerad än den är. 339:s rubrik säjer väl ungefär vad man kan krympa ned problemen till. -sèn går det ju att skyffla över en hel del på andra förstås, men då är man ingen problemlösare längre.- i TV:s barndom hade vi två "proffstyckare", som gärna ställde upp och tyckte i olika sammanhang. Herbert Tingsten var en av dem. han var chefredaktör för DN 1946-1960 och var politiskt engagerad. bland de politiska skrifterna var "Mitt liv",i fyra band. han uppehöll också en professur i 11 år dessförinnan. den andre hette Sven Stolpe, berömd författare och hade editerat böcker om drottning Kristina, heliga Birgitta och Jeanne `d Arc. hans kanske mest lästa bok var dock "I dödens väntrum". den skildrade folks kamp mot TBC:n på ett sanatorium i Schweiz. vid ett tillfälle möttes de två i en TV-studio och skulle ge sin gemensamma syn på trångsynthet resp. förnöjsamhet.- min minnesbild av mötet var en kedjerökande Tingsten, omgiven av vit tobaksrök, och Stolpe med en 1/4 lunga ,kvar efter TBC-kampen i unga år, förgäves kämpande efter luft. Tingsten ansåg att den "Högsta graden av förnöjsamhet kunde vara den som låg på sitt yttersta och var glad att fortfarande vara kvar i livet. Stolpes exempel på trångsynthet var en händelse från en bilresa på 30-talet: "Vi hade med bilens sista krafter slirat oss nästan upp till krönet av en brant backe, då vi mötte en odalman från trakten, som hävdade att DEN SOM MÖTER SKALL BACKA"! "Helt omtumlad av denna monumentala stupiditet, backade vi villigt de 300 meterna. Mannen sitter förmodligen i riksdagen i dag"! guben.
|